Torn by my feelings
Jag är nog ganska överdriven som person. Det är ett under att folk orkar prata med mig och umgås med mig! En riktig drama queen! :P
Jag har nästan alltid en negativ inställning och har svårt att förlåta, komma över och gå vidare. Hatet, eller den starka avskyn som jag kanske borde kalla det, växer bara och jag blir mer och mer mörk i mitt liv. Det är verkligen jättejobbigt, men det känns som att jag inte kan göra något åt det!!
Min eviga strävan efter bekräftelse och att bli accepterad blir mer en kamp i mig själv så att jag inte längre vet vart jag ska stå, vad jag ska tycka och varför!!
Känner verkligen att jag har blivit en svag individ och blir mer och mer bitter för varje dag som går. Varför ska jag ha så svårt att inse saker, förstå och sen gå vidare? Varför måste jag älta, fråga, tänka och må så jävla dåligt! Jag gör det ju bara sämre för mig själv! Varför måste min starka avsky växa och tränga sig in i mitt vardagsliv och förstöra min förmåga att leva!?
Jag orkar inge mer! Jag orkar inte känna det bubblande hatet i mig - som bara blir större när andra inte inser hur illa jag mår när vissa saker händer, sägs och görs!
Jag vill på något patetiskt sätt att Alla ska känna det kan känner och göra det jag gör! Har dock insett att det är jag som gör fel. Det är jag som måste tona ner, slappna av och helt enkelt inte bry mig lika mycket. Och det, ska ni veta, är en sjukt jobbig insikt.
Allt började nästan som på skoj, att prata skit, ogilla och dissa en viss person. Men nu är det ett beroende som jag mår så himla bra av - men vet att det är mer än fel!
Jag mår dåligt över att ha blivit en sån hemsk människa! Va ha hänt med mitt motto; Behandla andra som du själv vill bli behandla! Ska det få ha undantag? Nej, det är klart det inte har. Men om den människan verkligen stör en, verkligen sabbat ens liv sen dess namn först nämndes och fortsätter att häpna en med sina puckade ageranden och flummiga ljud - vad fan ska man göra då?
Stängde idag på Birsta City. The McDonald in motion! Det var ju aldrig lugn! Fast hela Birsta City huset stängde typ klockan sex så stod folk ändå i kö! Jag sa att det inte gick att göra mer mat nu, för grillarna stängdes! Jag blev tvungen att filtrera - som inte gick så bra. Och räkna kassorna, som i alla fall gick bättre än förra gången , förutom att jag verkligen inte fattade vart allting låg, hur det skulle vara och varför! Satt i 5 min och letade en sax..! Tillslut rev jag i papperet.. Inte så snyggt.. Men dom kan ju pröva lägga saxen där saxar ska vara! Annars var det kul =)
Alla är lite mer lata där, och verkar ha en mycket mer laidback atomsfär, vilken gör att de måste vara många fler på golvet för att det ska gå fort! Och det gjorde ju även att det gick långsamt att stänga.
En av dom jag stängde med var en veteran, Krille! Han hade jobbat där sen de öppnade typ och han visste vad han gjorde! Sen hade jag en annan tjej, Beatrice. Hon hade bara jobbat sen i December och hade aldrig stängt. Så det gjorde det hela lite svårare - men tycker vi var duktiga ändå!
Gustaf, som alltid, charmar med alla och pratar mer än han jobbar! Men han gjorde i alla fall matsalen! Så det var good.
Sen när jag åkte hem ringde jag upp Thomas! Han var på navet och jag hämtade upp honom så vi kunde göra sällskap till Sara och Högbom! Där var fest :D
Festen var kul! Mycket folk och hög musik! Såklart var ett av de mörka molnen på min solklara himmel där och gjorde mig less, äcklad och samtidigt mycket förundrad!
Vet inte om jag är faschinerad, avundsjuk eller helt enkelt bara äcklad och paff. Tror molnet, en av de felande länkarna i mitt liv, raggade på allt och alla. Smekte tjejer som killars armar och dansade så nära som ett moln bara kan!
Varför kan folk inte se det jag ser? Hur lyckas den fula saken få så mycket uppmärksamhet och bekräftelse? DET gör mig så himla less!
Är molnet en snygg människa? Det är ju tydligen något som jag har missat!! Det gör att jag blir mer förbannad och jag har fan förlorat hoppet på mänskligheten!
- Men.... det är just det här jag måste släppa. Inte bry mig. Gå vidare. Komma över. Inse. Och helt enkelt leva mitt eget liv. Synd att aset dyker upp överallt bara! Uscha *ryser*
Alex sover på First Hotel inatt. Konferans med jobbet, men just nu är han på casinot! Lyx! Jag vill sova på hotell! Jag älskar det! Så jag kommer ha lite svårt att sova inatt... Don't like to sleep without him!
Hmm.. jaa, nu har jag nog dampat klart för ikväll! Klockan är 01 nu, lördag natt, och jag börjar jobba öppning klockan sju! See you there Moberg ;P
har dock inge internet ikväll, så inläggets skickas nu istället!
Sleep tight!
// Anna
I'm all out of faith
This is how I feel
I'm cold and I am shamed
Lying naked on the floor
Illusion never changed
Into something real
I'm wide awake and I can see the perfect sky is torn
You're a little late
I'm already torn
Jag har nästan alltid en negativ inställning och har svårt att förlåta, komma över och gå vidare. Hatet, eller den starka avskyn som jag kanske borde kalla det, växer bara och jag blir mer och mer mörk i mitt liv. Det är verkligen jättejobbigt, men det känns som att jag inte kan göra något åt det!!
Min eviga strävan efter bekräftelse och att bli accepterad blir mer en kamp i mig själv så att jag inte längre vet vart jag ska stå, vad jag ska tycka och varför!!
Känner verkligen att jag har blivit en svag individ och blir mer och mer bitter för varje dag som går. Varför ska jag ha så svårt att inse saker, förstå och sen gå vidare? Varför måste jag älta, fråga, tänka och må så jävla dåligt! Jag gör det ju bara sämre för mig själv! Varför måste min starka avsky växa och tränga sig in i mitt vardagsliv och förstöra min förmåga att leva!?
Jag orkar inge mer! Jag orkar inte känna det bubblande hatet i mig - som bara blir större när andra inte inser hur illa jag mår när vissa saker händer, sägs och görs!
Jag vill på något patetiskt sätt att Alla ska känna det kan känner och göra det jag gör! Har dock insett att det är jag som gör fel. Det är jag som måste tona ner, slappna av och helt enkelt inte bry mig lika mycket. Och det, ska ni veta, är en sjukt jobbig insikt.
Allt började nästan som på skoj, att prata skit, ogilla och dissa en viss person. Men nu är det ett beroende som jag mår så himla bra av - men vet att det är mer än fel!
Jag mår dåligt över att ha blivit en sån hemsk människa! Va ha hänt med mitt motto; Behandla andra som du själv vill bli behandla! Ska det få ha undantag? Nej, det är klart det inte har. Men om den människan verkligen stör en, verkligen sabbat ens liv sen dess namn först nämndes och fortsätter att häpna en med sina puckade ageranden och flummiga ljud - vad fan ska man göra då?
Stängde idag på Birsta City. The McDonald in motion! Det var ju aldrig lugn! Fast hela Birsta City huset stängde typ klockan sex så stod folk ändå i kö! Jag sa att det inte gick att göra mer mat nu, för grillarna stängdes! Jag blev tvungen att filtrera - som inte gick så bra. Och räkna kassorna, som i alla fall gick bättre än förra gången , förutom att jag verkligen inte fattade vart allting låg, hur det skulle vara och varför! Satt i 5 min och letade en sax..! Tillslut rev jag i papperet.. Inte så snyggt.. Men dom kan ju pröva lägga saxen där saxar ska vara! Annars var det kul =)
Alla är lite mer lata där, och verkar ha en mycket mer laidback atomsfär, vilken gör att de måste vara många fler på golvet för att det ska gå fort! Och det gjorde ju även att det gick långsamt att stänga.
En av dom jag stängde med var en veteran, Krille! Han hade jobbat där sen de öppnade typ och han visste vad han gjorde! Sen hade jag en annan tjej, Beatrice. Hon hade bara jobbat sen i December och hade aldrig stängt. Så det gjorde det hela lite svårare - men tycker vi var duktiga ändå!
Gustaf, som alltid, charmar med alla och pratar mer än han jobbar! Men han gjorde i alla fall matsalen! Så det var good.
Sen när jag åkte hem ringde jag upp Thomas! Han var på navet och jag hämtade upp honom så vi kunde göra sällskap till Sara och Högbom! Där var fest :D
Festen var kul! Mycket folk och hög musik! Såklart var ett av de mörka molnen på min solklara himmel där och gjorde mig less, äcklad och samtidigt mycket förundrad!
Vet inte om jag är faschinerad, avundsjuk eller helt enkelt bara äcklad och paff. Tror molnet, en av de felande länkarna i mitt liv, raggade på allt och alla. Smekte tjejer som killars armar och dansade så nära som ett moln bara kan!
Varför kan folk inte se det jag ser? Hur lyckas den fula saken få så mycket uppmärksamhet och bekräftelse? DET gör mig så himla less!
Är molnet en snygg människa? Det är ju tydligen något som jag har missat!! Det gör att jag blir mer förbannad och jag har fan förlorat hoppet på mänskligheten!
- Men.... det är just det här jag måste släppa. Inte bry mig. Gå vidare. Komma över. Inse. Och helt enkelt leva mitt eget liv. Synd att aset dyker upp överallt bara! Uscha *ryser*
Alex sover på First Hotel inatt. Konferans med jobbet, men just nu är han på casinot! Lyx! Jag vill sova på hotell! Jag älskar det! Så jag kommer ha lite svårt att sova inatt... Don't like to sleep without him!
Hmm.. jaa, nu har jag nog dampat klart för ikväll! Klockan är 01 nu, lördag natt, och jag börjar jobba öppning klockan sju! See you there Moberg ;P
har dock inge internet ikväll, så inläggets skickas nu istället!
Sleep tight!
// Anna
I'm all out of faith
This is how I feel
I'm cold and I am shamed
Lying naked on the floor
Illusion never changed
Into something real
I'm wide awake and I can see the perfect sky is torn
You're a little late
I'm already torn
Kommentarer
Trackback
